Korrosionsbeteendet hos zinkbeläggningar i icke-sura/alkaliska atmosfärer skiljer sig väsentligt från det i sura/alkaliska atmosfärer. Generellt sett, i frånvaro av sura eller alkaliska förhållanden, kommer zinkbeläggningsytan i kontakt med syre i luften för att bilda zinkoxid (ZnO). I närvaro av fukt kan även zinkhydroxid [Zn(OH)2] bildas.
När zinkbeläggningsytan kommer i kontakt med sura eller alkaliska atmosfärer åtföljd av fukt, zinksulfat (ZnSO4), zinkklorid (ZnCl₂), zinkhydroxid [Zn(OH)₂], zinkkarbonat (ZnCO₃, notera: ZnCO₈ är inte en giltig kemisk formel för zinkkarbonat), och andra föreningar kan bildas. Korrosionshastigheten för zinkbeläggningen varierar med pH-värdet för lösningen som består av dessa atmosfärer och vatten. Som visas i figur 1-1 finns det fyra pH-värdesregioner: under pH 6 är den starkt sura regionen med den högsta upplösningshastigheten; mellan pH 6 och 12,5 är det stabila området där zinksalter på zinkbeläggningsytan bildar en stabil skyddsfilm; pH 12,5 till 13,5 är den utspädda alkaliska regionen; och över pH 13,5 är den starkt alkaliska regionen. Det kan ses att korrosionsbeteendet hos zinkbeläggningar i icke sura/alkaliska atmosfärer är helt annorlunda än i sura/alkaliska atmosfärer.
